Ina.: Så kom "vintern"..

Hejsan allesammans!

Jag har fått höra på att jag är långsam på att lägga upp nya inlägg här i bloggen och att jag borde lägga upp lite bilder..hmm. Jo jag har tänkt detta flera gånger, men ack så lite tid jag har! Skämt å sido, men det är faktiskt lite svårt att hinna med att skriva blogg, och umgås med människorna här och skriva examensarbete allt efter jobbet som slutar vid fem. Men men..allting har sin tid, och finns det inte tid får man ta sig tid. I alla fall så har de gångna veckorna varit mer hektiska än de tidigare. Veckan innan mötet jobbade jag lördagen med och då frågade min chef mig om jag inte ville presentera på konferensen jag höll på att förbereda. Det var ju min chef som frågade så jag kunde väl inte riktigt med att säga "nej", så jag svarade "visst, varför inte, det blir en erfarenhet". Så fem dagar senare satt jag där i ett konferens rum fullt med de högst uppsatta männen inom skogssektorn i Asien och Stilla Havet, och presenterade om vad FAO i regionen hade gjort under de senaste året på området "Forests and People"..för att vara ärlig var jag rätt nervös, men tack vare många retorik lektioner och positiva vänner gick det bra! Eller ja gjorde inga misstag i alla fall. Men saken var det att min chef hade bett mig att ställa några frågor på slutet som kunde leda in på en diskussion för att förbättra arbete på området. Jag ställde två frågor. Två mycket svåra frågor verkade det som, för alla blev alldeles tysta och ingen kunde svara på dem. Tillslut bröts tystnade och diskussionen satte igång. Mötet var till för att ge tips och råd för FAO:s kommande arbete. Efter diskussionen var det paus och min chef kom fram till mig och klappade mig på axeln och sa "Bra jobbat! Du lät väldigt professionell!". Efter det kändes det som om jag kunde klara av vad som helst! Hur skönt som helst. Konferensen varade i 2 dagar från torsdag till fredag, i Chiang Mai, norra Thailand. Jag passade på att stanna över helgen och hälsade på en gammal kursare från Tyskland som doktorerar där uppe. Var jätteskönt att bara få komma ut i naturen och inte höra något annat än naturens ljud till skillnad från bangkok trafikbuller och ylande hundar (har en flock på typ 20 hundar som ylar varje kväll).

Veckan efter var det fortfarande mycket jobb mycket från konferensen som skulle bli klart fort och så. Men nu verkar det ha lugnat ner sig lite..peppa, peppa. För övrigt har jag flyttat ihop med en tyska som också praktiserar på FN, men på en annan avdelning. Jag flyttade hela 3 rum bort från där jag bodde tidigare, och bor nu mycket billigare ca1000 SEK mindre i månaden. Så det är bra! Men vi funderar på att flytta härifrån, för det är dyrt här och det går nog att hitta billigare. Men det enda dåliga är att det kommer vara längre restid till jobbet.. Men vi får se helt enkelt. Än finns det tid kvar :)

Till helgen ska vi åka ut till en ö här utanför Bangkok som heter Koh Samet som tydligen ska vara jättefin, med vita stränder och kristallblått vatten..men det är däremot en käldknäpp här i Bangkok nu."Köldknäpp" ska jag väl skriva för det är kanske 20-25 grader bara och för går runt och snörvlar och är förkylda. Man tror ju det inte när man hör det så bara, men jag kan faktiskt förstå det. Om man är van vid över 30 plusgrader är det ganska kallt med 23. Jag blev själv sjuk häromdan med svullen hals och lite feber. Men det gick över efter ett dygns sömn. I söndags var det ett maraton här i Bangkok och jag hade några kompisar som sprang. Inte det fulla maratonet men utan 10,5 km. Loppet började kl 6:45 på söndags morgonen för att inte få värmeslag. Jag och några till stod brevid och hejjade på och tog bilder..det fanns helt otroliga personligheter. En man hade målat hela sig och klätt sig i silver, en annan hade en hel kostym i tiger mönstrat tyg och en tredje sprang med sina fyra hundar!

Nu måste jag tyvärr gå och lägga mig men jag lägger upp lite bilder här nedan så ni får någon uppfattning i alla fall. Snart kommer det mer..tålmod ;)

Många kramar
Josefine